måndag 29 oktober 2012

Dags att krossa illusionen

Ända sedan jag bestämde mig för att det var Sydamerika och Ecuador jag ville åka till har jag haft som mål att vid hemresan 2013 ska jag kunna tala spanska minst lika bra som engelska. Tanken har varit att bara jag tar mig till ett spansktalande land och försöker vara social kommer spanskan i ett hejdundrande tempo automatiskt förbättras för att jag en solig morgon vaknar upp och känner att jag aldrig någonting annat än att prata spanska. Efter 75 dagar här i Ecuador kan jag konstatera att min ursprungliga illusion var önsketänkande.Visst har jag lärt mig spanska; jag behöver inte tänka när jag pratar, jag är expert på att formulera vad jag tycker om Ecuador och jag kan få fram vad jag vill säga. Men det sker utan finess. Man kan inte säga att man kan tala ett språk bra om man behöver överanvända sitt kroppsspråk och ta fram sina skådespelartalanger för att få fram vad man vill säga.
Därför har jag beslutat mig för att bli mycket mer ambitiös och ska försöka skriva upp 5-10 nya ord jag lär mig varje dag och när jag har tid över ska jag lägga in dem på språkstuderingshemsidan www.glosboken.se. Varje dag ska jag sedan repetera och använda mig utav de nya orden jag lärt mig. När jag i slutet av november rör mig mot Quito ska jag även leta upp en bokhandel där jag kan köpa mig böcker på spanska. Att läsa mycket tror jag är ett jättebra sätt att lära sig språket men mitt problem har varit att det inte  finns en enda bokhandel att handla i för någon av Portoviejos 200 000 invånare... Hur som helst hoppas jag att min nya ambitionsnivå kommer hjälpa mig att jag på riktigt kommer kunna vakna upp en morgon och känna att jag kan prata spanska helt flytande.
Jag har gjort mycket roligt här men nu är det dags att också fokusera lite på spanskan också!

fredag 26 oktober 2012

Tjockisdiét & en hyllning till den svenska skolan

Igår fyllde min värdsyster Ariana 17 år vilket självklart firades, dock inte på samma sätt som jag brukar fira födelsedagar i Sverige. I Sverige börjar firandet på morgonen med tårta, sång & presenter vilket sedan oftast  fortsätter med en dag med någon sorts aktivitet. Dagen avslutas med en sittande middag med släkt och vänner. Jag blev faktiskt lite besviken att jag inte fick chansen att sjunga "Cumpleaños feliz" igår och när dagen började ticka mot sitt slut fick jag lust att själv ta ton innan jag tänkte på hur min underbara sångröst satte stopp på den tanken. Dessutom var den totala frånvaron på presentutdelning något främmande men som fick mig att reflektera lite över viktig den delen av jul och födelsedagar egentligen är och i vems intresse det egentligen är viktigast. Fast även efter jag kommit fram till en slutsats av de reflektionerna måste jag ändå säga att presenter på födelsedagar tillför en extra rolig dimension vilket skulle kännas tomt att inte ha.

Något som man dock göra både i Sverige och i Ecuador på födelsedagar är att äta. De svenska lite mer formella födelsedagsmiddagarna med alla samlade runt ett bord med flera rätter god mat är dock utbytt här på ekvatorn mot åtta timmars minglande och ätande av sötsaker. Vi hoppade nämligen helt över den riktiga maten och konsumerade endast sötsaker. Glass, choklad, godis, läsk, glasyrdoppade jordgubbar, tårta, annan sorts glass och ännu mer godis. Bli-så-tjock-som-möjligt-diéten jag har gått på här har fått en ny pik. Födelsedagen var i alla fall lyckad och det var kul att få fira min supersköna värdsyster.

Förövrigt har jag skrivit en fem sidor lång uppsats till familjen i Sverige där jag har skrivit ihop hur jag tycker reseplanen ska bli när dem kommer hit i Juni nästa år. Läckerbitarna Galapagosöarna och Perus Machu Picchu står ut som höjdpunkter. Ni kanske tänker "hur orkar han skriva en så lång text för att planera en resa" men har man inget skolarbete på en månad så får man lite tid över haha. När vi ändå pratar om skola vill jag avsluta med att ge en STOR eloge till det svenska skolsystemet. Nu tänker jag inte på speciella ämnen eller utlärningsteknik utan på grundtanken med hela den svenska skolan. I Ecuador går man i skolan för att lära sig så mycket fakta som möjligt, i Sverige går man i skolan för att lära sig tänka, analysera och skapa baserat på fakta. Skillnaden är enorm och ändrar man inte det tankesättet här har jag mycket svårt att se att Ecuador någonsin kommer bli ett i-land.
Tårta är gott!
Woho grattis Ariana!
En sammanfattning av reseplanen för nästa år. Den kan dock komma att förändras.

måndag 22 oktober 2012

En lyckad helg

De senaste fyra dagarna har jag spenderat mycket tid med en kompis till mig som heter Paulo. Vi lärde känna varandra genom att han är min värdsysters på g och har spenderat rätt mycket tid i huset. Han ville introducera mig till några av sina kompisar och allmänt visa mig lite omkring så jag packade en väska och bodde hos honom från torsdag tills idag söndag kväll. Hans hus är med ecuadorianska mått mätt obeskrivligt stort och fint vilket gjorde det enkelt att trivas där. Det är ironiskt hur jag bara någon dag innan hade skrivit här i bloggen hur jag gärna ville ha ett biljardbord hemma i Sverige och sen åker jag hem till honom och det första jag snubblar in i är ett fullfjädrat biljardbord. Sen har hans familj och släkten som också bor innanför samma mur tre stycken pooler, tennisbana och minifotbollsplan. I det här landet kan man minst sagt säga att  man verkligen har klasskillnader att tala om.

Vi gjorde en mängd olika aktiviteter som jag tyvärr inte har tid att skriva om just nu men sammanfattningsvis var det en riktigt kul helg. Imorgon återkommer jag till skolan efter två veckors lov vilket faktiskt ska bli riktigt roligt. Jag tror att det är skolans Olympiska spel som står på schemat vilket jag inte riktigt vet vad innebär men det ska nog bli kul.
Paulo och hans biljardbord.
Förutom pooler, tennisbana och minifotbollsplan finns det studsmatta och karuseller på tomten också. 
Vi spenderade en dag på stranden med lite folk där jag bland annat åt en väldigt god Banana Split.

torsdag 18 oktober 2012

Dansa salsa på ekvatorn

Hola, det är dags för ännu en liten update från Ecuador.

Igår var det Portoviejos oktoberfest vilket inte liknar den tyska motsvarigheten särskilt mycket alls. På morgonen kl 08.00 var det parad i stadskärnan men jag sov omedvetet bort chansen att se den. Jag och värdpappan gav det ändå ett försök att åka in och se om det var något kvar runt 11-tiden men då var allt över. Vi spenderade tiden istället med att äta lunch och sen spela biljard på en biljardbar i staden. Det var faktiskt riktigt kul, har aldrig lirat mycket biljard innan men efter igår har jag långtgående planer på att påbörja en lobbyingkampanj hemma i Sverige för att köpa hem ett bord haha.

På kvällen runt 20-tiden satte vi oss i bilen för att åka in till Portoviejo ytterligare en gång eftersom det oerhört populära salsabandet Spanish Harlem Orquesta som skulle spela mitt på huvudgatan runt 22-snåret. Självklart blev det en del stopp på vägen mot spelningen där vi plockade upp en rad olika familjemedlemmar som kusiner, morbror och farfar. Tillslut när bilen var så proppad att man knappt kunde röra sig fortsatte vi mot konserten.

Det var relativt enkelt att få bra platser även om vi var en timme sena när vi anlände. Musiken var jättebra och de spelade ett gäng salsalåtar som jag faktiskt hade hört tidigare så jag uppskattade det mycket. Vi dansade konstant där på gatan och det var kul att se folk från alla åldrar dansa på gatan. När klockan var 01:30 och de hade blandat spelning och tal i 3,5 timmar började jag bli lite trött och tyckte inte det var hela världen när dem gick av scenen och det var slut. Förvåningen slog mig snabbt när det då visade sig att det bandet vi hade lyssnat på bara varit förbandet och nu skulle riktiga Spanish Harlem Orquesta upp. Dem var dock riktigt duktiga och vi dansade länge och väl till salsamusiken. En riktigt trevlig dag helt enkelt.

Vill ni lyssna på Spanish Harlem Orquesta och höra lite bra salsamusik finns dem under engelsk stavning på Spotify här: Spanish Harlem Orchestra

Ska sänka sista svarta 8:an.
Diverse värdfamiljemedlemmar + kompisar stående framför en av planscherna till Spanish Harlem Orquesta.

Jag och några kompisar + värdsläktingar.
Träffade även min bästa kompis från skolan när vi tillslut var påväg hem.

tisdag 16 oktober 2012

Vamos a la discoteca

Den tre veckor långa semester har på grund av väldigt oklara lärare hastigt blivit transformerad till 8 dagars semester vilket slutar idag. Imorgon böjar skolan återigen. Under den lediga tiden har jag mest tagit det lugnt hemma i hängmattan eftersom det bara varit jag som haft ledigt. Jag var ute i lördags och dansade mycket och länge, det var riktigt roligt. Här dansar man en blandning av den europeiska housedansen, pardans och reggeaton vilket var svårare men på många sätt roligare än den svenska.
Kusinen Fabiana, syster Andrea och jag i lördags kväll.

torsdag 11 oktober 2012

Vacaciónes

Buenas noches,

Bloggens uppdatering har inte varit på topp på sistone men jag ska försöka förbättra mig. Nu har jag i alla fall lov eftersom jag inte behöver skriva alla proven denna vecka. Tiden spenderar jag genom att spela tennis, följa med mina värdföräldrar till olika ställen och genom att bara ta det lugnt. I tisdags följde jag med min oerhört sociala moster Lida till hennes jobb ungefär 1,5 timme utanför Portoviejo. Hon jobbar på den statliga institutionen Secretaria Nacional del Agua som arbetar med att fördela landets vatten till jordbruken. Jag fick följa med till en stor damm där jag fick lära mig många tekniska detaljer om hur dammar fungerar och sedan besökte vi olika jordbruk för att kontrollera att deras vatten håller kvalitet och att allt funkar som det ska. Dagen var lärorik och intressant.
Lida och jag utanför kontoret på landet.

Dammen kontrolleras därifrån.
Under regnperioden öppnas dammen och denna flod blir vattenfylld.

Tiden rinner förresten iväg väldigt fort här. Det är svårt att förstå att det redan är oktober, snart har det gått 1/6 av året även om det känns som om jag nyss kom hit. 10 månader är mindre än vad jag trodde. Mina planer för den nästföljande tiden är att jag har lov nu ett tag och sedan går jag i skolan ca en månad. Därefter den 20 november åker jag till Amazonas 6 dagar med YFU och får uppleva Ecuadors regnskog. Bara några få dagar senare ska jag troligtvis till Quito eftersom det är festival i huvudstaden då och jag kommer se tjurfäktning och äta marsvin, det blir spännande.

Chao.
Det känns som om det var igår jag stod på Arlanda och sa farväl till mina kära föräldrar.

söndag 7 oktober 2012

Videosammanfattning av den första tiden

Igår hade jag mycket tid över och tänkte att jag kunde visa er lite av alla videor jag har tagit här också. Denna nio minuter långa video innehåller videor av saker jag skrivit om i bloggen och dessutom innehåller den en rätt skakig men levande husvisning. Njut.

http://www.youtube.com/watch?v=73J27zS-C5o

Det är lite oklart varför man inte kan bädda in videon i bloggen men ni får nöja er med att kopiera länken.

lördag 6 oktober 2012

Extrainsatt blogginlägg pga en fenomenal händelse

TACK kära familj!!!!!!!!!



Nu är livet perfekt!

fredag 5 oktober 2012

Boliviansk krigsdans framför tusentals människor

I torsdags var jag med i mitt livs andra danstävling. Denna tävlingen hade jag alltid tänkt på som mindre viktig eftersom den bara skulle innefatta alla klasser i sista årskursen i min skola. Inte hade jag då tänkt på att det går cirka 4000 elever på skolan och med anhöriga inräknade skulle det bli runt 5000 människor som skulle se dansen. När detta uppenbarades för mig dan före dopparedagen blev jag riktigt nervös eftersom vår klass var horribelt dålig. Vi var inte samspelta, visste knappt våra steg och flera, inklusive jag, hade inte fått våra kläder. På onsdagskvällen satt jag hemma och tänkte på hur hemskt skulle bli att dansa framför alla utan att kunna någonting alls.

När vi anlände klockan 7 på morgonen till stadion där vi skulle dansa förstod jag verkligen hur mycket folk som går på skolan. Skolan är nämligen uppdelad i morgonklasser för de äldsta eleverna, eftermiddagsklasser för de yngsta och blandklasser på kvällen men nu var alla samlade i en arena. Min klass samlades för sig och dansläraren hade äntligen med sig kläderna som vi kunde trä på oss. Alla klasser representerade olika länder och eftersom vi representerade Bolivia dansade vi en indianinspirerad dans med indiankläder. Dock var det bara klassens tjejer som hade på sig riktiga kläder, vi som skulle vara män i dansen (jag och två tjejer) hade på oss en vit basdel och färgglada tygstycken löst påsatt.

Trots den knappa förberedelsen lyckades vi ändå genomföra dansen med genom att kasta blickar på varandra medan dansandes för att synkronisera uppträdandet någorlunda. Vi vann inte dansen men det blev en riktigt rolig skoldag som avslutades med allt nästan alla 5000 människor stod upp och dansade tillsammans i arenan. Jag och den andra utbyttesstudenten Patrik blev även fotade av en av Ecuadors större dagstidningar som ska ha med oss i dagens nummer. Mina värdföräldrar skulle köpa med sig tidningen hem vilket gör att jag kan lägga upp artikeln i bloggen inom en snar framtid. Tyvärr har jag ingen video från dansen men jag bjuder på några foton.

Chao!
5000 människor såg dansen. På bilden dansar dem som representerar Brasilien.
Jag som en boliviansk dansande krigare tillsammans med några klasskompisar.
En färgglad outfit. Vi dansade med dessa "pinnar" eller vad man kallar dem.

torsdag 4 oktober 2012

50 dagar in

Mitt äventyr här i Ecuador har nu varat 50 dagar. Det känns väldigt konstigt då det på ett sätt känns som att det var igår jag satt nervös på planet mot Quito men samtidigt känns det som om jag har varit här i en evighet. Hur som helst tänkte jag sammanfatta denna tid med lite enkla, konkreta frågor & svar om mitt liv på ekvatorn. Nu kör vi.

Vad har varit det roligaste som hänt?

Även om jag blir en lysande sol varje gång jag åker till stranden och tennisen har oerhört rolig så måste jag ändå svara dansen. Genom den får jag tillfälle att lära känna många i min skola och det är kul att göra något som jag aldrig har gjort innan.
Vad har varit den största överraskningen?
Hur oerhört rena alla människor är här. Även om det självklart även är viktigt att vara ren i Sverige så är svenskar inte i närheten av lika renlighetsperfektionistiska som dem är här. I Sverige har jag totalt i mitt liv kanske tvättat mina skor totalt två gånger men här tvättar/putsar jag dem minst en gång i veckan. Normalt duschar jag här tre gånger per dag, ibland mer. Då är det tur att man även har en perfektionistisk tvätterska som kommer och tvättar åt en flera gången i veckan.
Vilken har varit den godaste maträtten?
Provinsen jag bor i, Manabí, är känd för att ha Ecuadors godaste mat och den underbara rätten "Ceviche" bekräftar det. Ceviche är antingen fisk, räkor, musslor eller en kombination av dem marinerat i citronjuice som sedan tillagas tillsammans med lök och mycket kryddor och serveras kallt. Till det äter man chifle de plátano och en del tillsätter även ketchup eller senap.
Ceviche de camaron - Räkceviche åt vi i söndags. Det är betydligt godare än det ser ut.
Vad har varit det största irritationsmomentet?
Min iPhone började plötsligt visa myrornas krig igår och även om jag bara har använt den som en ipod är jag riktigt irriterad över att den är sönder. Nu kan jag inte längre enkelt lyssna på Spotify vilket faktiskt är väldigt jobbigt.
Hur har det gått med spanskan?
Bättre än förväntat. Nu kan jag prata utan att tänka och börjar även få in ett flyt i verbböjningar och sådant. 

Vilket är det största "u-landsproblemet"?
Jag tror jag har blivit så brun att jag inte kan bli brunare längre. Detta upptäckte jag efter att ha varit på stranden i solen en hel dag utan solkräm utan att bli det minsta bränd.

I söndags på stranden.
Vi spenderade dagen i ett väldigt soft hus exakt vid stranden men självklart hade det pool också. 
Vad ser du mest fram emot just nu?
Nästa vecka är det en vecka i skolan som har prov på varje lektion. Min värdfamilj har sagt att jag troligtvis inte behöver vara med på den veckan vilket i så fall innebär att jag har en veckas ledighet. Därefter är det alltid två veckors ytterligare lov vilket i så fall innebär att från och med nästa vecka har jag tre veckors semester!
Hur funkar det med att leva i en främmande familj?
Jättebra, jag är verkligen jättenöjd med min värdfamilj eftersom alla är jättesnälla. Jag skypeade med min bror Robert i söndags som kan prata spanska flytande och då fick han tillfälle att lära känna hela familjen och även han tyckte dem verkade trevliga. Dessutom är det lite som att leva på ett bra hotell då jag bor bra och behöver inte göra många knop i hemmet.
Vad är det bästa med Ecuador?
Under dessa 50 dagar har påbörjat en livslång kärlek till de Ecuadorianska stränderna, den underbara maten, de nypressade juicerna, den vackra huvudstaden Quito, de sköna, öppna ecuadorianerna, det varma klimatet och den roliga danskulturen. Att välja ut en sak skulle vara en omöjlig uppgift och därför låter jag frågan bara vara.
Jag trivs bra här.