En solig vardag i tredje världen

¡Buenas tardes! 

Livet här börjar gå in i en mer vardaglig fas nu. Känslan av att allt är nytt, kul och annorlunda börjar sakta tyna bort för att ersättas av en vardag. Detta betyder egentligen inte något dåligt utan det är bara ett konstaterande. Hur som helst har jag de senaste dagarna gjort en del olika intressanta saker. Jag spenderade en dag i Ecuadors Mecca för utlänningar som tycker om att surfa och festa; Montañita. Är inte Montañita det ultimata namnet för en sån by, bara namnet tycker jag visar hur oerhört kul det stället är. Även om jag bara var där på dagen och inte hann varken surfa eller festa njöt jag ändå i havet och ser mycket fram emot nästa gång då jag kan återvända dit och lära mig surfa i stora vågorna. I byn var det en oerhörd koncentration av utlänningar och på de många restauranger serverades det internationella maträtter och jag fick chansen att äta pasta för första gången här i Ecuador. Överlag var det lite dyrare i Montañita än i vanliga Ecuadorianska städer men från ett svenskt perspektiv är det fortfarande oerhört billigt.

Monañita är en surfstad.

Jag var där med min syster, min kusin (till vänster i bilden) och några av deras kompisar (en av dem är hon till höger i bild).

Woho strand!

Jag har det bra.

I Montañita erbjuder de många turistattraktioner, man kan göra saker som att surfa, rida hästar på stranden, åka vattenscooter eller som på bilden väl heter parasailing.

I lördags var vi på barnkalas åt en fyraårig släkting här i Portoviejo. Detta barnkalas måste varit det optimala barnkalaset för ett Ecuadorianskt barn med underhållare till barnen, serveringspersonal som bar ut mat på silverbrickor till de vuxna och hundratals ballonger åt alla. Detta kalas demonstrerar lite av klasskillnaderna här. Kalaset kostade tydligen ca 4000 $ vilket ur ett svenskt perspektiv är mycket pengar och ur ett ecuadorianskt perspektiv är en förmögenhet. Det är intressant att se hur en familj lägger ner så mycket pengar på sin fyra-åring medan andra familjer här bor i bokstavligt talat ruckel. Livet i Ecuador ger mig en väldig respekt för det svenska samhället och hur väl det fungerar. Att vara här och få leva i ett utvecklingsland är väldigt intressant och jag är väldigt glad att jag har tagit denna möjlighet. 

Grattis Diego 4 år!!!

Syster Ariana, pojkvän till kusin, kusin, syster Andrea och jag.